Halvmaraton, besök i Salzburg och lite vemod

Moin!

I torsdags sprang jag och ett par tusen andra militärer och civila Solidaritätslauf som går av stapeln varje år här på skolan. Det är ett gäng lopp med olika sträckor, allt från 3 km till ett halvmaraton dvs 21 km. Jag valde att springa halvmaraton på vanligt vis, men det fanns andra som tex språngmarschade med uniform och packning 12 km eller valde den kortare sträckan och klädde ut sig och sitt lag. Tex fick vi se tyska flaggan i form av 25 pers, ett gäng iförda kemskyddsdräkter, eller några andra springandes med en person på bår.

Solidaritätslauf i högsommarvärme

Folk redo för att springa sprintloppet på 3 km

Bortsett från att det är ett väldigt roligt event är huvudsaken att alla pengar går till att stödja veteraner och deras familjer. Där fanns även folk som hade bakat och sålde fika av olika slag för att tjäna in pengar. 

Detta var en riktig högsommardag så det blev lite jobbigare att springa än jag trodde i 28 grader och gassande sol, men jag slog följe med två andra trevliga tjejer och vi höll jämna steg hela vägen in i mål. Ensam är inte stark – tack för drag och motivation J

Trött tjej efter 21 km i 28 grader och sol.

Mina grannar Henrik, Florian och Christian sprang 12 km med flagga.

Ingen ro ingen rast. Med flera härliga blodblåsor under fötterna spenderade jag hela helgen i flipflop hos min syster Katarina i Salzburg, Österrike, där hon och hennes pojkvän David är på utbyte denna termin. När man ändå befinner sig på ”kontinenten” är allting så nära så det är lika bra att hälsa på ;) Och ännu mer passande var det denna helg, eftersom min mamma och pappa även var där på besök. Så vi passade på att fira mamma Solveigs födelsedag på fredagen, och mors dag på söndagen – hon blev nog lite bortskämd men med all rätt min kära mamma :D Här kommer några bilder från somriga Salzburg; en otroligt vacker stad.

Jag och syrran i Altstadt - Gamla stan

Vinprovarmarknad med hela familjen!

Bergväggen som delar staden i två delar

Glass till lunch är inga konstigheter!

Mozart föddes i Salzburg så vi var såklart
och spanade in hans gamla hak :P

Jag måste erkänna att Alperna slår våra svenska berg, även om de också är väldigt vackra! Allting slår i alla fall platta Hamburg där man inte ser berg så långt ögat når. Jag har lärt mig ett skämt om de platta delarna av nordvästra Tyskland; där ser man på måndagen vilka som ska komma på besök på fredagen! Och det stämmer… nästan ;)

På väg upp i gondol

Katarina och David plockar höjdmeter

Dramatiskt med skuggor som vandrar genom dalen

Vy från berget mitt i stan

Väl tillbaka i Hamburg (kom tillbaka söndag kväll) har det blivit mer slipande på uppsatsen. Finslipande och korrekturläsande tar längre tid än man tror. Men jag börjar bli nöjd nu J Under dessa tre månader har jag hunnit fundera på hur jag någonsin ska kunna jobba på kontor: för jag kan inte sitta som en normal människa med fötterna på golvet. Med datorn i knät har jag fötterna på tex bordet, elementet, sängen, hurtsen eller fönsterkarmen. Hmm… Tur att jag ska köra båt :D

En annan sak som ingår i listan av lärdomar jag tar med mig är att dyrka upp en dörr :P För dörrarna låser sig själva, och har man lämnat fönstret öppet på en blåsig dag får man plocka fram denna som återfinns någonstans i korridoren :P

Lite övriga tyska lärdomar kommer här som vanligt.. I Tyskland säger man inte att man pluggar eller studerar, här lär man sig: tex ”Jag måste plugga” = ”Ich muss lernen”.

Kan även konstatera efter lite diskussioner att dansband inte existerar i Tyskland, utan här är Schlagermusik ett otroligt brett begrepp som sväljer allt från dansband och folkpop till schlager.

Från schlager till strategi! Efter 4,5 timmar var sherryflaskan
den enda som hade lidit stora förluster,
och alla övriga var fortfarande kvar i spelet... :P

Nu sitter jag åter igen på Hamburgs flygplats för vad som känns som 100:e gången! Denna gång på väg till Sverige och examensbal… J Kan ändå inte låta bli att bli lite nedstämd, för jag inser att nästa gång när jag sitter på denna flygplats, om drygt en vecka, kommer det vara för sista gången på antagligen väldigt länge. Under dessa tre månader har jag verkligen blivit kär i Hamburg som stad, dess människor och livet jag levt här under denna tid. Både jag och Mikael har börjat inse hur mycket vi kommer sakna allt och alla här.

True words at the airport :)

Mycket har hunnit hända. Spännande, utmanade, lärorikt och roligt är ord som spontant kommer upp. Ibland har det varit svårt, stressigt eller tungt. Men då har man alltid haft så många bra, vänliga och hjälpsamma vänner som lyft upp en ur vilken svårighet man än stått inför; skriva C-uppsats, få tag på handledare, hitta träningsmotivation, bli firad på sin födelsedag, fixa ID-kort, överleva grünewoche eller springa ett halvmaraton.

Tre månader är alldeles för lite… Jag är inte redo att åka hem ännu!

I korthet:
28/5 Dagens =) : Hittade en så fin balklänning! :P
28/5 Dagens =( : Tråkigt att det bara är en dryg vecka kvar…
28/5 Dagens internskämt: Mobbing from the heart